Söndag. På bättringsvägen

Hallå.
Längesen nu.
Så här ligger det till. Jag har kört 3,5 vecka stenhård träning för att uppnå det absolut bästa form som jag kan till göteborgsvarvet. Och min kropp gillade inte alls detta, den slog tillbaka hårdare än vad jag kunde tro. Pratade med coach i onsdas och fick rådet nu måste du ta en lång vila. Det har jag gjort. Jag har vilat från minsta lilla promenad vilat från istortsett allt. Sista dagarna har jag istort sett bara sovit känns det som.
Första jag märkte att det gick utför var humöret. Och det tror jag alla som träffat mig kan hålla med om. I torsdags så låg jag under en filt i 2 timmar sa inte ett ljud och hoppades ingen skulle prata med mig.
Fattade inte själv vad det var med mig. Huvet funkade inte på några plan. Efter det kom rejäla sömnsvårigheter, inte ens receptbelagda sömnpiller fick mig att somna. Efter det gav magen upp. Suttit med en herre jävlarns diarré i ett par dagar. Efter dessa grejer kom feber som varade i ca 4 timmar sen helt borta. Men idag så funkar humöret, ingen feber som kommer och magen börjar bli lite bättre. Mitt tålamod är lite längre än ett ord bort.

Allt detta för att man vägra och ta vila och återhämtning på alvar.

Imorgon ska jag för första gången På nästan en vecka rasta mig själv på nån snöig grusväg. Ska ta mina vilodagar på allvar och försöka å inte ha 2 pass konditon per dag. Jag kommer trappa upp träningen igen, men får ta det lite försiktigare.

Imorgon är jag på banan igen.
Tusen tack Charlotte för att du inte kasta ut mig i snön och tack coach för dina "nu får det fan va bra"

Im back